Greta får en skål med torrisar flera gånger om dagen och Gabriel får yttepyttelite torrisar innan han går och lägger sig på kvällen vilket han naturligtvis tycker är väldigt orättvist.
Gabriel "Men jag då matte, jag då? Var är min skål?!"
Greta "Smask, smask! Voffor då då?"
Gabriel sneglar lite ur ögonvrån, kanske låter matte honom ta lite om Greta slutar äta innan maten är slut?
Det kan jag ju naturligtvis inte göra för du bantar ju lilla Gabriel, du ska bli smalare runt magen.
Gabriel "Neej du! Jag är precis som Karlsson på taket, en lagom tjock och genomklok och vacker man i mina bästa år!"
Gabriel "Och så är jag ju också en liten bebis som måste ha fri tillgång till mat eller hur matte? Jag kan väl få liiite mat ändå?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar