Issy - till minne.

Det sägs att kärt barn har många namn och det stämmer verkligen på min lilla tjej. Hennes söndagsnamn är S*Rovardotter's X-Quisite Expression och hon är en blåmaskad siamestjej (SIA a) född 6 april 2009. Här hemma heter hon Lilla fröken Isabella, Issy, Loppan (för att hon har en tjock liten kropp, långa ben och hoppar hur högt och långt som helst), mammas lilla sockames etc.

Första morgonen hemma hos mig. Lilla Issy var fullt på det klara över att det var mitt ansvar att ta hand om henne men hon tyckte inte alls om Gabriel. Hon tyckte inte om att bli fotograferad heller och blundar eller tittar bort om hon hinner reagera när kameran kommer fram. Gabriel vande hon sig successivt vid och efter 4 dagar var han inget äckel längre men kameran ogillar hon fortfarande.
"Du vet väl att du måste ta hand om mig nu?"


Issy är inte direkt nöjd över att Gabriel också ligger i mitt knä och skulle han vända sig mot henne skulle han få en smock i ansiktet direkt för såna som han måste ju sättas på plats enligt henne.


Lillan Boll sover gott bredvid sin kullbror Lucas. Lucas vande sig lite snabbare vid Gabriel än Issy gjorde så då smockade hon Lucas med ibland. Minst i gänget men det solklara ledaren från dag 1 det är lilla Issy det.


"Men jag vill faktiskt inte bli fotograferad..."


Lillan Boll demonstrerar varför hon fick sitt smeknamn.


En av de första gångerna Issy lät Gabriel ligga så nära och visst syns det hur sur hon är, tassarna demonstrativt i kors och så öronen...
"Man kan ju inte ha ett sånt äckel på soffan!"


Lillan vill inte sitta i mitt knä när Gabriel är där så hon tjurar demonstrativt på bänken bredvid... I några minuter. Sen gav hon naturligtvis upp och kom närmare.
"Man kan faktiskt inte sova ensam när man är en siames men han är hemsk!"


Dag tre tror jag, Gabriel har nu börjat lukta rätt och Issy tycker det är rätt trevligt med en ny bror som är så snäll och beskedlig som Gabriel och så lätt att bossa över. Det går ju inte att vara prinsessa om man inte har några undersåtar menar hon.


Dag 4. Gabriel är inget äckel längre, han är en i flocken och Issy gillar honom på riktigt.



Issy är inte särskilt förtjust i att det kommer folk, hon tycker gott det räcker med oss i flocken och fick hon bestämma skulle ingen få komma hit om de inte hade något ätbart med sig. Då duger de kanske... En stund i alla fall.

Hon äter allt hon kommer över förutom torrfoder som visst inte är föda i hennes ögon och tro mig, hade hon fattat att det var mat hade hon slukat det med. Favoritleksakerna är vippor och så att jaga och bita i brödernas svansar. Issy är väldigt nyfiken och sällskaplig och vill alltid vara med och titta vad jag gör, hon talar med en hes liten röst och ser till att få uppmärksamhet när hon vill ha det.





2009-04-06 - 2017-01-06

Jag önskar att det vore annorlunda, jag önskar att jag kunde laga allt som var fel och att jag orkade hur mycket som helst men idag sa jag stopp. Jag orkar inte mer och jag tror inte Issy gjorde det heller.
Mitt fina lilla hjärta!


Världens genom tiderna snällaste katt kommer att för evigt vara saknad av sin bror Gabriel.


De var som ler- och långhalm även om de också kivades ibland så som småsyskon gör.


Det är mysigt att kura ihop sig hos brorsan på världens bästa kudde!


Det här är en av de sista bilderna jag tog på henne. Här ligger hon på en av sina favoritplatser och har stenkoll på vad jag gör i köket. Sista månaden slapp hon allergirestriktionerna och hon blommade verkligen upp när hon än en gång fick äta mat hon tyckte om och när 
det äntligen blev variation på maten igen. 

Jag har aldrig träffat på någon som är så förtjust i mat som min lilla Issy. 


En godissugen liten Issy försöker få matte att fatta att innan vi sover ska hon ha godisar för nu får hon ju äta Dreamisar igen! Så lycklig hon blev när hon fick dem igen, jag är oerhört glad över att vi fick de veckorna innan allt brakade lös igen.
Jag ska försöka minnas dem och hur glad hon var, vi åt julmat i början på december för att hon skulle få köttbullar och korv!



Sov gott älskade lilla fröken Isabella, 
mattes gullrumpa, 
lilla du,
hjärtegull, 
lillan boll, 
lilla fröken blå, 
gullfia,
lillan,
Issy!

Kärt barn har många namn och du hade massor!



Nu behöver du aldrig mer vara rädd eller ha ont. 
Du fattas mig.



2 kommentarer:

  1. Igenkänningsfaktorn är minst sagt hög!Har också en fisförnäm sia tjej som har fullt upp att hålla reda på vår OSHpojke som tror sig vara odödlig medans tjejen minsann är på sin vakt o inte bebandlar sig med vad folk som helst ! Underbar blogg som jag kommer läsa regelbundet!

    SvaraRadera

Agnes

Jag bloggar så sällan men tycker själv att det är roligt att kika in ibland och titta på bilder från förr.  Jag har tänkt flera gånger i hös...