Hjärtegull

När man försöker sitta bekvämt med en megafon på huvudet...

Ett svårläkt sår

Den här gången har såret varit svårläkt men nu är vi på sluttampen och snart kan förhoppningsvis lillan slippa den stora tratten åtminstone.

Närbild på sårskorpan, så här tjocka brukar de inte vara.

Mat i stora lass!

Två hungriga små vrak försöker förmedla att de snart ramlar ihop av svälten...

och matte är dum och fattar ingenting och fyller skåpen istället för trollmagarna. 

Så tragiskt!

Fast underbart att allergimaten finns i lager i handeln igen.

Äntligen i butik igen!

Jag fick ett samtal ifrån Västra Djursjukhuset, de hade fått in Issys mat igen och jag slängde mig i bilen och köpte ett flak.

Issy passar på och visar vad hon gör varenda dag när jag kommer hem, först klöser hon på sin favoritklösbräda och sen hälsar hon på mig. 

Gabriel möter mig alltid i dörren och skriker av lycka att jag är hemma igen.

Eftersom det varit sån brist på blötfodret har Gabriel som inte måste ha det fått äta bara torrfoder ett tag så att det skulle räcka till Issy när leverantörerna hela tiden flyttade fram datumet för nya leveranser. Han hade börjat se lite ledsen ut och försöka ta lite av Issys  mat och det skulle hon aldrig tillåta.

Glad i hågen öppnade jag genast en burk och la upp en portion till dem var, Gabriel åt en tesked och grät sedan om att han minsann tycker mycket bättre om torrfoder och vill ha det istället.

Slutresultat: Gabriel åt torrisar och Issy först sin egen portion och sedan även hans blötmat.

Allergigodis

Mycket viktig matlagning pågår. 

Ja faktiskt den viktigaste sorten som man kan syssla med, vi bakar allergigodis och Issy är naturligtvis med och kollar så att jag gör rätt.

 Eftersom det enda hon får äta är sitt allergifoder delar jag det i små bitar på en plåt...

så att det blir lagom stora bitar.

Hela köket luktar gottisar och lillan kan knappt vänta på att få smaka. 

Allergimat och allergigodis

Jag höll på att få hjärtsnörp i förra veckan, plötsligt var Issys allergifoder slut över allt och jag hade bara en handfull burkar kvar. Vad ger man katten som är allergisk mot i princip allt när man inte har tillgång till det enda de tål?

Som tur var hade animail som sista utväg två hela flak kvar och de räddade oss. I fortsättningen kommer jag aldrig våga ha så få burkar hemma, Issy blir ju verkligen sjuk om hon får fel mat.

I min jakt på kattmat på varenda veterinärklinik i närheten hittade jag de här, kattgodis för katter som äter allergimat.

"Fullträff!" tänkte jag och dundrade hem glad i hågen, nu skulle Issy äntligen få kattgodis igen. Trodde jag iaf.

Hon vägrar ens smaka och det är nog inte så konstigt, de påminner om torrfoder i konsistensen och är det något hon inte tänker äta så är det torrfoder.

Mammig

Jag har insett att vi kan inte helt ta bort alla plädar, inte när lille fjant tycker så mycket om att gosa in sig i en filt...

så en behåller vi. Men bara en, vi ska hålla damm och kvalster till ett minimum.

Korkade matte...

Det är inte lätt att heta Issy, matte fattar bara inte att hennes hand är precis där som Issy behöver tvätta sig och hur Issy än buffar så flyttar hon inte handen.

Issy "Men hallå, fatta hinten då!"

Nära, nära men nära skjuter ingen hare.

Man inser inte hur mycket tid katter lägger på att tvätta sig förrän man måste sitta där och blockera sår.

Operation storstädning fortsätter!

Man kan ju inte hoppa över katterna när man storstädar så igår kammade jag igenom hela Gabriel också, jag behlver inte göra det särskilt ofta för mina katter har ju ingen underull. Så här mycket lös päls fick jag bott nu när jag inte kammat honom på ett par månader, som f.d. perserägare måste jag säga att det är så otroligt skönt att slippa pälsvården.

Issy kardar jag en eller två gånger om ryggen om hon fäller men egentligen behöver jag inte ens göra det. Igår lossnade ingen päls från hene alls så det kom inte ens med på bild.

Paus i städningen och lillan kommer genast springande, man måste ju vara hos matte när hon sitter ner!

Kudden är tillbaka igen, vilken lycka! Katterna har ju faktiskt 23 timmar sömn som ska hinnas med och man kan ju inte sova var som helst.

Påglon har åkt tvättmaskin och står på tork i badrummet, vi får väl se hur lång tid det tar innan Gabriel trycker ihop den igen.

Allergiskt sår i närbild

Det slog mig att det kanske finns ett värde i att visa hur såren kan se ut i närbild, några har hört av sig till mig med funderingar över om deras djur kan vara allergiska. 

Så här ser Issys sår ut när de har torkat och sårskorpan börjar ramla av. Den här gången är det lite annorlunda eftersom det inte gick att raka av all päls så nu sitter det lite päls där också. 

På bilden är såret 8 dygn gammalt och har behandlats med kortison i 7 dagar.

När såren är blöta rengör jag dem två gånger/dag men när de är så här torra rör jag dem inte. När sårskorpan lossnat helt och huden blivit lite hårdare brukar jag kunna ta av tratten när jag har Issy under uppsikt. Tvättar hon sig för mycket blir det lätt sår igen.

Issy är så van vid att jag tittar på såret att hon ligger lugnt och väntar på att jag ska bli klar.

Allergisanering pågår

Man gör vad man kan när man inte kan göra så mycket.

Lillan nyss hemkommen på fredag förmiddag efter ytterligare en provtagning, därav plåstret på frambenet. Lite lätt förvirrad och samtidigt överlycklig över att vara hemma igen, finns det något hon verkligen avskyr så är det att åka till veterinären.

Vi kommer att få besked på måndag om hur vi ska gå vidare med hennes behandling.

I väntan på resultaten på blodprovet...

Issy är allergisk mot den mesta maten men också mot pollen, damm och kvalster. Problemen med njurar och lever kan jag inte göra något åt men jag kan göra mitt bästa för att städa här hemma. Jag är visserligen en pedant redan från början och tur är väl det när man ska göra rent allt man äger, jag behöver inte flytta på en massa saker för att komma åt men det är jobbigt att gå in med ambitionen att man ska göra rent allt man äger.

Eftersom jag inte kan vara säker på att hon int tuggar på dem och de dessutom samlar damm så kastade jag alla växter. Den stora mattan i vardagsrummet åkte också ut.

Nya städprylar inhandlade, bland annat golvmoppar så jag inte måste dra fram dammsugaren hela tiden. Mopparna är dessutom bättre ur allergisynpunkt.

En liten nospuss...

Gabriel "Visst städar du för min skull också matte? Och visst får jag vara med och städa?!"

Issy funderar över vad i hela fridens dar matte ska ha allt till...

och sen blir hon sådär mammig igen som man visst bara måste bli när man har tratt på sig och är en liten siamestjej.

Det är mysigt att bli kliad där man själv inte kommer åt...

och när man inte riktigt får plas i mattes knä får man balansera med foten i golvet.

För sitta hos matte ska man hela tiden när man har tratt... eller i alla fall när hon inte badar eller dammsuger.

Separata måltider

Eftersom Issy inte tål Gabriels mat måste de äta en bit ifrån varandra och jag måste ha koll så att hon inte hoppar ner, smockar Gabriel och tar hans mat. 

Jo för tro det eller ej, Gabriel har ingenting att komma med när det gäller det här lilla matvraket och mat.

Tur att matte agerar livvakt så man får äta ifred, eller hur Gabriel?

Jag håller på och fasar över honom på allergimat också så jag slipper övervaka dem hela tiden.

Allergiska lillan

Det här året har inte varit lätt för lilla Issy, det har t.o.m. varit så illa att hon stora delar av året har tillbringat tiden med en jättestrut på huvudet. Hon är inte nöjd med det och har svårt att gå rakt bara hon ser en tratt.

Issy "Hur kul är det här på en skala från 1 till 10?! Nedrans tvåbeningar till att hitta på löjliga saker som man ska utsättas för..."

Fast jag gör det ju inte för att vara elak även om Issy verkar tro det mellan varven, hon måste ha tratten för att inte röra sina sår.

Jag höll på att svimma när jag hittade henne med det här jättesåret på benet en dag, det kom verkligen från ingenstans och var så här illa helt utan förvarning.

Jag ringde veterinären och vi fick diagnosen allergisk reaktion. Gabriel hade fått ett nytt foder för tänderna och lillan tålde det visst inte alls.

Så här såg det ut efter att veterinären hjälpt mig att raka rent runt såret. Första omgången penicillin och kortison sattes in och det blev lite bättre men inte bra.

 Nästan torrt men så blommade det upp igen och vi fick åka tillbaka och raka bort ännu mera päls och så blev det en ny laddning medicin.

När frambenet lääkt var det dags igen, ett nytt sår på insidan av bakbenet. Stackars Issy fick på sig en jättetratt direkt igen.

Klådan gör att katten tvättar bort pälsen och slickar sönder sig själv sa veterinären. Den här gången blev det kortison och foderbyte till allergifoder. 

Megatratten på igen... Megafon katten har hon fått heta ett tag. Visst syns det hur trött hon är på att ha på sig den?

I skrivandes stund har Issy varit utan tratten i två dagar och jag håller tummarna för att det ska funka.
För att hon inte ska få i sig mat hon inte tål via vattenskålarna ska både hon och Gabriel få äta allergifoder i fortsättningen. Som tur är tycker båda två om smaken. 

Håll tummarna för att hon slipper klådan nu!