Man har inte roligare än man gör sig

Gabriel roar sig själv bäst han kan här hemma och vi börjar komma in i nya rutiner men jag börjar också alltmer tänka att vi får nog skaffa en liten bror till honom att busa med. 

Ensam kille söker?

Hur mår lilla Gabriel? 

Han springer inte efter mig hela tiden, ibland går han och lägger sig igen när han har ätit frukost och bryr sig inte alls om att jag är hemma och att han kan ligga hos mig i soffan. Då är han som han var när Issy fortfarande fanns, lugn över att vara ensam någon timme.

Andra dagar vankar han fram och tillbaka och ropar på en kattkompis som aldrig kommer tillbaka...

Han älskar fortfarande att åka tvättpåse varenda gång jag har tvättat, vi har vår ritual och han blir alldeles överlycklig när han hör prasslet ifrån påsen.

Han har precis börjat träna yoga också även om hans favorit verkar vara lukta matte i näsan när hon försöker träna...

Hans favoritsovplats är fortfarande Issys kudde och han har fått hennes vetekudde att luta sig emot så det inte blir så tomt.

På nätterna sover han nära mig, ibland försöker han ligga i hög också men det funkar inte riktigt när jag är typ 100 gånger större än honom... Det märks verkligen att han saknar att sova tätt intill sin Issy.

Hur vet man om ens katt vill ha en ny kattkompis eller bara saknar sin livskamrat? Han kanske inte alls vill ha en ny konkurrent här hemma. Usch vad det är svårt att veta, jag är orolig för om han går omkring och ropar när han är ensam. 

Tänk om han är ledsen hela dagen när han är ensam.

En månad utan vår älskade lilla Issy

Någon vecka efter hennes död fick jag hämta urnan på djursjukhuset och Gabriel fick lukta på den men jag tror han mest reagerade på att den luktar färskt trä. Jag blev väldigt glad över att de satt dit en så fin plakett med hennes namn på.

De hade gjort jättefint och det kändes som ett värdigt sätt att få hem henne på. 

Nu är hon och Lucas tillsammans igen. 

Det som oroar mig mest är hur lilla Gabriel ska klara att vara ensam, han som inte varit ensam sedan första veckan han kom hit.

Leksaken bryr han sig inte om, jag tänkte att han kunde ha den att sova på så han inte känner sig så ensam. Sen tipsade en kompis om att ge honom en av Issys värmekuddar och jag tror den fungerar för oftast sover han  tryckt mot den. 

Gabriel "Jag har fått en massa nya leksaker och matte leker med mig varje dag..."

"Den luktar så gott, så gott!"

"Man måste liksom sparka på den med bakbenen!"

Jag fick lite panik av bara tanken på att jag skulle ha den där sista resevpaketen med Gabriels grunkor kvar i ett skåp och att jag skulle hitta den efter hans död så jag bytte omgående ut alla grunkorna mot spritt språngandes nya sådana.

"De luktar nytt!"

"Lukta, lukta..."

"Kom igen och lek då matte jag vill inte leka själv:"

En stor skillnad är att Gabriel kan låta sin mat ligga på fatet och gå och småäta under dagen, det gick inte när lillan var här för hon slukade precis allt omgående. Jag blir fortfarande förvnad varenda dag när jag tar bort hans tallrik och hittar en massa mat på underlägget, så har det aldrig varit förut.

Gabriel blir väldigt ledsen när jag går hemifrån och han ropar mycket mer än han brukar även när jag är hemma. Jag funderar och funderar och försöker tolka hans beteende och vet inte riktigt hur jag ska göra, ska jag köpa en kompis åt honom eller klarar han att vara ensam? 

Han måste ju få vara ledsen och sörja sin Issy utan att jag kommer springandes med en ny katt som han ska acceptera mitt upp i allt. 

Samtidigt är det väldigt tydligt att han saknar att sova i hög, han försöker men tycker inte att det funkar att ligga kind mot kind med mig. 

Tänk om man fick facit på förhand ändå!

Sov gott älskade Issy

2009-04-06 - 2017-01-06

Jag önskar att det vore annorlunda, jag önskar att jag kunde laga allt som var fel och att jag orkade hur mycket som helst men idag sa jag stopp. Jag orkar inte mer och jag tror inte Issy gjorde det heller.

Mitt fina lilla hjärta!

Världens genom tiderna snällaste katt kommer att för evigt vara saknad av sin bror Gabriel.

De var som ler- och långhalm även om de också kivades ibland så som småsyskon gör.

Det är mysigt att kura ihop sig hos brorsan på världens bästa kudde!

Det här är en av de sista bilderna jag tog på henne. Här ligger hon på en av sina favoritplatser och har stenkoll på vad jag gör i köket. Sista månaden slapp hon allergirestriktionerna och hon blommade verkligen upp när hon än en gång fick äta mat hon tyckte om och när 

det äntligen blev variation på maten igen. 

Jag har aldrig träffat på någon som är så förtjust i mat som min lilla Issy. 

En godissugen liten Issy försöker få matte att fatta att innan vi sover ska hon ha godisar för nu får hon ju äta Dreamisar igen! Så lycklig hon blev när hon fick dem igen, jag är oerhört glad över att vi fick de veckorna innan allt brakade lös igen.

Jag ska försöka minnas dem och hur glad hon var, vi åt julmat i början på december för att hon skulle få köttbullar och korv!

Sov gott älskade lilla fröken Isabella, 

mattes gullrumpa, 

lilla du,

hjärtegull, 

lillan boll, 

lilla fröken blå, 

gullfia,

lillan,

Issy!

Kärt barn har många namn och du hade massor!

Nu behöver du aldrig mer vara rädd eller ha ont. 

Du fattas mig.

Aktivering

Eftersom Issy inte har fått äta sina älskade Dreamisar har vi inte kunnat använda aktivitetsbrädan men nu när hon får äta annat igen kom jag på att den står ju i ett skåp.

Takterna sitter i och katterna får snabbt tag i godisarna.

Koncentration på hög nivå.

Pill, pill med tassen!

När det bara finns några få bitar kvar blir de extra åtråvärda och båda katterna slåss om att få tag i dem.

Idag hittade jag båda två i hängmattan, de ligger sällan där numera.

Gabriel inventerar mat- och godisförrådet, även han är överlycklig nu när Issys matförbud är borta. Han har ätit allergifoder i flera månader och är inte särskilt förtjust i det. Påsarna från Ica är hans absoluta favoriter.

Jul- och nyårsveckan

Jag åkte på en jätteförkylning lagom till julledigheten och har legat hemma i en vecka och inte orkat med någonting alls nästan. Det jag har prioriterat är att städa hemma och att leka med katterna.


Eftersom Issy får äta annat än allergimat nu när hemmes mage inte funkar som den ska så har jag inom rimliga grånser försökt ge henne lite extra gott under helgdagarna.

Den där blicken kan bara betyda en enda sak, matte äter något som Gabriel vill ha!

Issy "Får vi, får vi, får vi? För ibland får ju vi också smaka nu igen?"

På nyårsafton bäddade jag för katterna i köket så de kan sova hos mig när jag sitter vid bordet och målar.

Gabriel tyckte det var sådär lagom kul när syrran också ville sova där...

På självaste nyårsafton fick katterna glass, de blev så glada att de vrålade när de insåg att jag skulle ge dem skålen. Tänk så orätvist att någon som är så matglad som min lilla Issy ska vara allergisk mot nästan allt. Nu fick hon i alla fall en massa glass.

Gott nytt år!