fredag 6 januari 2017

Sov gott älskade Issy

2009-04-06 - 2017-01-06

Jag önskar att det vore annorlunda, jag önskar att jag kunde laga allt som var fel och att jag orkade hur mycket som helst men idag sa jag stopp. Jag orkar inte mer och jag tror inte Issy gjorde det heller.
Mitt fina lilla hjärta!


Världens genom tiderna snällaste katt kommer att för evigt vara saknad av sin bror Gabriel.


De var som ler- och långhalm även om de också kivades ibland så som småsyskon gör.


Det är mysigt att kura ihop sig hos brorsan på världens bästa kudde!


Det här är en av de sista bilderna jag tog på henne. Här ligger hon på en av sina favoritplatser och har stenkoll på vad jag gör i köket. Sista månaden slapp hon allergirestriktionerna och hon blommade verkligen upp när hon än en gång fick äta mat hon tyckte om och när 
det äntligen blev variation på maten igen. 

Jag har aldrig träffat på någon som är så förtjust i mat som min lilla Issy. 


En godissugen liten Issy försöker få matte att fatta att innan vi sover ska hon ha godisar för nu får hon ju äta Dreamisar igen! Så lycklig hon blev när hon fick dem igen, jag är oerhört glad över att vi fick de veckorna innan allt brakade lös igen.
Jag ska försöka minnas dem och hur glad hon var, vi åt julmat i början på december för att hon skulle få köttbullar och korv!



Sov gott älskade lilla fröken Isabella, 
mattes gullrumpa, 
lilla du,
hjärtegull, 
lillan boll, 
lilla fröken blå, 
gullfia,
lillan,
Issy!

Kärt barn har många namn och du hade massor!



Nu behöver du aldrig mer vara rädd eller ha ont. 
Du fattas mig.


12 kommentarer:

  1. Neeej!! 😢😢 usch! Kram💗

    SvaraRadera
  2. När jag läste rubriken på inlägget så stannade mitt hjärta för en stund. Jag är så ledsen för din och Gabriels stora förlust. Fina fina lilla Issy. Så otroligt sorgligt. Beklagar sorgen. Kram Anne.

    SvaraRadera
  3. Tårar på nosen. Tröstbuffar

    SvaraRadera
  4. Jag beklagar din och Gabriels stora förlust. Tårarna rinner, jag vet hur tungt det är, just vid den här tiden för ett år sedan miste jag min Shanti (i njursvikt). Men han fick i alla fall lov att bli nästan 17 år. Sov gott Issy, Kramar från Elisabeth och somalikatterna.

    SvaraRadera
  5. Men fy vad tråkigt! Jag har inte kollat in hos er på evigheter, knappt sedan Lukas försvann (han var ju så fin!), men så hade GP ett bildspel med kattraser, där bland annat balines var med så jag kom att tänka på din blogg. O så möttes jag av ett så tråkigt inlägg. Usch, stackars dig! Jag gråter vid blotta tanken att behöva ta farväl av nån av mina två pälsbollar. Den äldre fyllde tio år nyligen, bara det är läskigt (för att inte tala om när vi var hos veterinären för vaccinering för ett par veckor sen, jag är nog världens harigaste matte -eloge till dig som orkat med alla veterinärbesök och specialmat o så!). Men du har så rätt i att man måste tänka på hur mycket de orkar med också! Låter fint att ni fick lite "normal" tid på slutet, med godis och så! Ta hand om dig nu! Och Gabriel, såklart! Kram,
    Sofia B, Hisings Backa

    SvaraRadera

Glad påsk önskar småtrollen och jag!

K