Plåsterkatterna Gabriel och Issy

Jag kallar ofta mina katter för plåsterkatter just för att de klänger sig fast och inte vill släppa taget, tydligen så MÅSTE man ha kroppskontakt med sin matte minst 12 timmar om dygnet, annars dör man!

Jag ska plugga och då får katterna som bekant inte sitta i mitt knä, på datorn eller på bordet.

Gabriel börjar med att krypa upp i knät på mig:
"Eller hur är inte jag i vägen nu matte!"



Gabriel "Nej sätt inte ner mig, jag kan mjölktrampa på din hand."



Gabriel "Tänk så bra vi har det, nu slipper du ju skriva på datorn matte! Det är mycket roligare för dig att klappa mig istället."



Jag ska precis sätta ner Gabriel när han kommer på att han måste ju få kli på nosen, annars dör han ju!



Nästa försök att sätta ner Gabriel resulterar i att han slänger sig på min axel och hänger sig fast.
Gabriel "Du är MIN matte!"



Attack bakifrån. Gabriel har blivit förvisad till golvet men tar vägen via köksbänken och balanserar nu med baktassarna på stolsryggen.
Gabriel "Åh matte! Vi måste ju kramas!"



Förvisad till hängmattan och alldeles bedrövad över det.



Jag försöker plugga och då kommer nästa katt och måste sitta i knät annars dör hon faktiskt! Gabriel överger genast hängmattan och hoppar upp på bordet för om det nu är så att Issy får vara där då ska han naturligtvis också vara det.



Lyfter ner liten sprattlande och protesterande Issy.



Pluggpaus och Gabriel spinner så det dånar, man måste ju få vara hos sin matte!