Toalettbekymmer när lådan är tom

Stackars Gabriel fattar inte varför lådan är tom och när matte väl lyfter honom till den andra lådan så är den alldeles överfull av sand eftersom jag hällt all sand i den så jag kan tvätta själva lådan.

 Det är fel, fel, fel tycker Gabriel och som vanligt talar han om vad han tycker.





Gabriel gömmer sig undan dammsugaren...

och även när jag flyttar på lådan så följer han efter.
Gabriel "Värsta snyggaste fortet ju, den kan vi väl ha i hallen alltid?"

Ett skepp kommer lastat!

En hel kartong med saker till Gabriel!

Han fick en ny sorts pappersklös och älskar den.

Lite nya vippor blev det också. 

Det rosa pappershuset vi hade är så sönderklöst att det var dags att köpa ett nytt, det är verkligen värt sin vikt i guld.  Vi köpte det lilla huset också för att komma upp i minsta inköpsbelopp från butiken men det monterade jag inte upp nu. 

I väntan på att matte ska sätta på taket på kåken...

Kolla in botten på det gamla huset jämfört med det nya, det är som sagt värt sin vikt i guld. 

Nu ska vi bara komma på var vi ska ha den här. 

Ny mat och fortfarande ingen kompis

Gabriel har varit hos veterinären idag och vaccinerats. Han ska stå på kortison och antihistamin fortsatt eftersom han reagerat väldigt positivt på medicinen och vi ska boka återbesök om 6 månader för kontroll. 

Kortison blir man tyvärr hungrig av och Gabriel har fortsatt lägga på sig så nu ska han få bantningsfoder. Jag gick ner i källaren och rotade fram våra gamla foderbackar. Jag brukar inte samla saker på lager men de här fanns kvar vilket jag är väldigt glad över för de är verkligen jättebra. 

Det luktar hemskans smarrigt enligt lilla Gabriel...

och det enda felet på maten verkar vara att han tyckte sig få alldeles för lite. Hoppas han fortsätter tycka om maten :)

Jag var och hälsade på en liten kattkompis ikväll och insåg att det var inte kattungen för oss så jag får fortsätta att leta. En sak börjar bli väldigt tydlig, jag vill verkligen ha en liten långnäsa igen.

Lillebror

Det är tråkigt att vara ensam hemma på dagarna så nu när matte har semester har Gabriel betydligt mer att göra, inte konstigt att han ser trött ut bland. 

Andningen har blivit mycket bättre, det gjorde verkligen enorm skillnad när han fick börja med allergimedicinen. Nu fattas bara en lek- och sovkompis. 

Man måste ju till exempel hjälpa till att rensa i lådor och skåp...

Gabriel "Här finns en massa skräp som du kan kasta så kan jag få en sovplats till matte!"

Sen var det dags att rensa bland skorna, borsta ren dem och så impregnera dem men då åkte Gabriel ut ur köket så han inte andades in ångorna från balkongen. Grannarna måste undrat vad det var som lät för han stod i hallen och gallskrek om att han minsann är väldans bra på att spraya skor om matte bara kunde låta honom försöka.

Sen rensade vi bland träningskläderna också.
Gabriel "Ser du hur cool jag är nu matte? Så här högt uppe skulle du aldrig våga sitta va?!"

Så var det det där med en lillebror... Efter många om och men ska jag hälsa på en söt liten kille i nästa vecka och det börjar kännas väldigt rätt. Kanske kan Gabriel äntligen slippa vara ensam katt när jag är på jobbet.

Vara tillsammans

Lilla Gabriel hänger mig i hasorna hela tiden och vi har liksom kommit lite tillrätta med att det bara är vi två, jag hoppas verkligen att han inte blir alltför avundssjuk om han väl får hem en kattkompis igen. 

Han har fått testa en medicin mot allergi och blev väldigt mycket bättre i nosen på bara en timme så det känns väldigt positivt. Dessutom har vi klartecken igen på att skaffa en ny kompis, bara kompisen är vaccinerad och frisk så ska det inte vara något problem. Gabriel smittar inte. 

Gabriel är som vanligt fenomenal på att gömma sig, ingen kan väl se var han är?

"Det är ett tufft jobb men någon måste göra det!"

På torsdag är det dags att åka tvättpåse igen och Gabriel är redan laddad. 

Nostäppa och veterinärbesök

Igår åkte vi till vår vanliga veterinär för vaccination men eftersom Gabriel blivit tät i nosen igen efter avslutad antibiotikakur ville hon inte vaccinera honom i nuläget utan rekommenderade mig att kontakta veterinären på Västra först. 

Vi fick åka hem igen i ogjort arbete och lilla Gabriel som avskyr att åka bil och bli undersökt av veterinären tillbringade resten av kvällen med att klänga på mig och pussas.

Vår veterinär på Västra är sjukskriven igen och eftersom den veterinär vi fick prata med istället inte hade träffat Gabriel fick vi åka till Västra ikväll. Två veterinärbesök på två dagar alltså för stackars lilla Gabriel som vrålade hela vägen dit. "Jag vill INTE ÅKA BILEN!!!"

"Hur sjutton ska man kunna ta det lugnt när man är där de ger en sprutor och låser in en i små burar och röntgar skallen på en?!"

Det är tur att man får gömma sig hos matte så man har koll på att hon i alla fall inte är rädd...

och gömmer man sig i hennes tröja så syns man inte! Det är tur att matte har armhålor!

Resultatet blir att Gabriel ska äta en ny kur antibiotika, höjd dos kortison och tyvärr måste vi avvakta med att skaffa en kompis. Som tur är har jag semester snart så jag kan vara hemma lite extra med sällskapssjuka Gabriel.