"Sniff, sniff... Ja en det här blir ju en perfekt liten måltid till lilla mig!" sa Gabriel.
"Nej nu tror jag inte mina öron, skulle det inte vara kattmat? Vad är det för dumheter?" sa lilla Gabriel besviket.
"Så mycket kan människan aldrig få ner så det måste ju vara en till mig också där!" tänkte Lucas optimistiskt.
Lucas "Nån gång måste hon ju bli mätt, att hon bara har mage att inte dela med sig alltså."
Gabriel "Får jag? Får jag? Får jag? Får jag?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Agnes
Jag bloggar så sällan men tycker själv att det är roligt att kika in ibland och titta på bilder från förr. Jag har tänkt flera gånger i hös...
-
Jag köpte en extra djup hängmatta till katterna på utställningen i Frölunda. Gabriel undersöker den noga. Den ena plattan fick monteras...
-
Varenda gång jag har varit och handlat måste trion vara med och undersöka påsarnas innehåll, förhoppningen är naturligtvis alltid att jag sk...
-
Jag har svårt att sova inatt, fick ett jobbigt samtal från sjukhuset idag och fasar för vad de ska säga imorgon. Älskade lilla chokladkill...
En Smakbit av pålägget är väl det minsta men kan förvänta sig! Nosbuff
SvaraRaderaOj vad pojkarna håller med dig :)
RaderaHoppas verkligen att er matte gav er MINST en smakbit var med dom snälla bedjande ögonen :)
SvaraRadera