Visar inlägg med etikett syskonkärlek. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett syskonkärlek. Visa alla inlägg

lördag 25 januari 2020

En liten update

 Jag har fått chansen att testa en ny, betydligt bättre kamera än jag brukar använda och här är resultatet av första försöket.

Småtrollen är väldigt samspelta och tillbringar större delen av dygnet med att ömsom busa, ömsom ligga tätt ihop och sova tillsammans.





 Ibland ser jag nästan inte skillnad på dem i farten, på den första bilden är det Greta som klöser och bilder efter Sigvard men jag måste erkänna att jag var tvungen att kolla två gånger för att vara säker.







En favorit i slagsmålen, att sätta sina långa ben på den andra så denne inte når att smocka en i ansiktet.


Ibland måste man ha koll på grannarna genom fönstret.




måndag 2 juli 2018

Kind mot kind?

Alla katter är olika och har sina egna relationer sinsemellan men något av det finaste jag vet med långnäsor är när de sover kind mot kind. 

Ett par gånger har jag ertappat småtrollen med att ligga väldigt nära varandra men så fort jag kommer in i rummet flyttar de sig. 

Här låg de väldigt nära varandra men lyfte båda upp huvudet när jag klev in i rummet fast jag blir jätteglad ändå, jag vill så gärna att de ska kunna sova tätt ihop. 


Två skeptiska troll undrar om man inte ens kan få sova utan att bli uttittad?


Nej det kan man absolut inte, matte tänder lampan så att hon kan fota sötnosarna.
Matte "Se så, lägg er ner som ni gjorde nyss så jag får en bild är ni snälla."
Greta och Sigvard i en mun "Suck..."


Fast blundar gör de efter en stund...


och Sigvard stoppar ner huvudet så det blir mörkt igen.


Men nej, inte kan man ligga stilla och sova när det kliar i örat.
Sigvard "Man måste ju klia sig på örat fattar ni väl?"



Greta "Nu sover vi igen."


Sigvard "Laa, laaa!"


Båda funderar på vad de ska göra nu...


Sova, sova, sova.


Greta "Fast jag måste ju gäääspa också!"
Sigvard "Suck vad jobbig du är Greta..."


Jag längtar efter att få se dem sova kind mot kind i soffan framför tv:n och det kommer nog, de är på god väg. 

måndag 18 juni 2018

Nykastrerad Sigvard

Igår kväll var de så där söta med varandra att mitt mattehjärta bara smälter och jag hoppas på mera sådant när Sigvard lugnat ner sig efter kastreringen. 


Mitt minne brukar vara bra men för säkerhets skull satte jag upp en lapp på dörren igår kväll, det har varit så mycket nu att jag känner att jag blivit lite tankspridd. 


Inte nöjd liten kille. Ingen frukost och så får man sitta i buren och höra att matte tar fram matskålen till Greta och så måste man åka bil och bli lämnad hos veterinären.

Matte var inte heller jättenöjd, det ska bli skönt när det här är gjort men jag avskyr att lämna mina små hos veterinären. Jag blir så orolig.


Jag passade på att köpa en ny tandborste och en liten mus till Greta och Sigvard, något ska man väl ha när man varit duktig.


Han var rätt vild och rastlös när han kom hem och har inte somnat ännu fast han varit hemma i 4 timmar men han låg ner och vilade i 5 minuter i alla fall. Han har ätit och druckit och gått på lådan och det är väl det viktigaste ändå.


Sigvard har fått rådet att gå ner lite i vikt och se upp med maten nu när han är kastrerad, vi får väl se vad han tycker om det. Jag ska börja med att minska på torrfodret och ge mer blötmat istället så får vi se vad som händer med vikten.


Stooora pupiller på nyvaken liten kille.


Det är roligt att busa med Greta även om man är lite groggy och hon är överlycklig över att inte vara ensam längre.






Greta har inte varit ensam många gånger förut. Den här gången var hon väldigt upprörd när jag kom hem och hon blev jätteglad när jag öppnade buren och Sigvard var med tillbaka. Kanske minns hon att för inte så länge sedan tog jag med mig Gabriel och kom tillbaka med en tom transportbur?

Stackars liten, hon var så glad över att vi kom tillbaka båda två. 



Sigvard gör sitt bästa för att få av tratten, hoppas veckan flyger förbi så att jag kan ta av den igen. Han ska ha den i tre till fem dagar, hönsmatte tycker att fem dagar låter bra så att vi inte tar några onödiga risker.


söndag 17 juni 2018

Småtroll

  Om någon undrar varför mina blommor ser lite lustiga ut så är förklaringen den här, mina småtroll älskar att göra sönder dem.


Greta "Blommor är faktiskt världsliga saker... Dessutom är det meningen att man ska äta på dem!"


Krukorna sitter fast med häftmassa, annars hade de gått i golvet för länge sedan.


Sigvard ska kastreras imorgon och får inte lov att äta något efter klockan 22 ikväll, jag gissar på att han kommer att väcka mig tidigt.


Hönsmatte har redan oroat sig i en vecka över att lillen ska sövas imorgon, håll tummarna för att allt går bra och att värmen håller sig borta ett tag så att det blir mindre infektionsrisk.


Greta är fortfarande lite nedstämd och söker sig ovanligt mycket till mig, hon letar inte längre men sitter och ser ledsen ut ibland. Jag tror att hon liksom jag saknar vår fantastiska Gabriel, han som var så lugn och trygg och rolig och charmig och kramig.

Jag saknar att ha min lilla fjant i hasorna hela tiden, att alltid ha en liten följeslagare som tyckte att jag var det bästa som fanns i hela världen. Att veta att vad som än händer så finns han där hemma och väntar på mig, han som aldrig tröttnar på att lyssna eller inte har tid. Han som alltid möter mig i dörren. Han som alltid ville ha en kram, han som alltid ville ge en kram.
Min bästa vän.

Utan småtrollen hade det varit olidligt tomt.



lördag 9 juni 2018

Gosiga småtroll

Jag hittar dem allt oftare nära varandra och nästan kind-mot-kind men inte riktigt och när jag närmar mig med kameran flyttar de sig direkt.


Sigvard ska kastreras snart så han lugnar sig lite...


så att Greta kan få krama honom utan att han biter henne i öronen.


Mitt hjärta blir alldeles varmt när jag ser detta. Greta brukade gosa med Gabriel och busa med Sigvard men nu dras hon allt mer till sin busiga lillebror.


Visst är de fina tillsammans?


Mina älskade småtroll, så fina och mjuka och goa i sättet. Jag är så glad att de har varandra.


Agnes

Jag bloggar så sällan men tycker själv att det är roligt att kika in ibland och titta på bilder från förr.  Jag har tänkt flera gånger i hös...