söndag 18 februari 2018

Sigvard 12 veckor

Nu börjar det närma sig, om tre veckor får jag hämta min lilla prins. Titta så fint hans mask utvecklas.

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Greta behöver någon att busa med och visst ser han ut som det hon behöver?

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Jag bara måste köpa nya leksaker på Ikea, de är ju underbara och Gretas spindel är nog redo att gå i pension.

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Foto: Lisa Prytz SE*Qjou´z

Gretas spindel

Gretas spindel har blivit mycket tilltufsad med tiden men i hennes ögon är den väldigt vacker. 
Det är en hedersbetygelse när hon räcker över den till mig och väntar sig att jag ska kasta den. 


En syn jag ser väldigt ofta. lilla Greta går i hälarna på mig med spindeln i munnen.


Leken har avancerat så nu kastar jag spindeln dit det är svårare att hitta den och Greta letar upp den.


Allra roligast är det om den hamnar där den inte varit förut.


Sen får man ju inte glömma bort att Greta dessutom måste smyga på spindeln så den inte ser henne innan hon hinner ta den.


Bingo!


Den modiga jägaren återvänder stolt till matte med sitt byte.


Som tur är har vi flera klösträd som matte kan kasta spindeln till...


och Greta letar snabbt upp sitt byte gång på gång.


Den här lilla tjejen gillar att busa, som tur är kommer Sigvard snart och gör henne sällskap.


fredag 16 februari 2018

Katter i onåd!

Här ligger de och ser så oskyldiga ut, det kan man inte tro att de är rejält i onåd. Jag blev oväntat opererad i ansiktet idag och kom hem och däckade på soffan och vaknade av att de försökte plocka av mig bandaget som lyckligtvis sitter ordentligt så de kom inte åt såret. 


Det blir definitivt inget sova hos matte i helgen utan de får hålla till på soffan tills mitt ansikte är läkt.


Det är ju tur att de är söta för usch vad rädd jag blev när jag trodde att de hade lyckats pilla upp bandaget.

måndag 12 februari 2018

I väntan på Sigvard

Greta vill väldigt gärna brottas och eftersom Gabriel tröttnar snabbt och hon absolut inte får bita i mina händer kompromissar vi så att jag håller i en leksak som hon attackerar. 


Greta "Din fula fisk, nu ska du få!!!"








Jag längtar så efter att lilla Sigvard kommer, tänk vad kul de ska ha!

söndag 11 februari 2018

Porträtt i februari

Mina älskade pälsbarn, det är så gott att ni har varandra! 






Kvällsbus

Greta har fått fart på Gabriel som smyger i en av kuberna, tyvärr blev actionbilderna bara suddiga för det var verkligen fart på gubben.


Det är spännande att smyga på varandra...


På jakt efter Greta.


Ni vet den där känslan när man vet att hon är bakom ryggen på en och kan flyga på en när som helst... Jo då, Gabriel går stelt som en pinne.


Hans vackra profil.


Kuberna är väldigt omtyckta.


Gabriel "Kom igen då Greta så busar vi lite till!"


Sen är det gott att krypa upp i mattes knä och ligga under filten. Älskade knäkatt!


lördag 10 februari 2018

Ny mat till Gabriel

Lilla Gabriel har fått dåliga njurvärden sedan han började med kortisonet och det är allvarligt så nu måste han äta njurfoder och försöka fasa ut kortisonet. Han är inte jätteförtjust i maten så för att underlätta för honom får han äta på köksbänken så sitter jag bredvid och talar om hur duktig han är. 


Helst vill han bara äta såsen och spotta ut köttbitarna.


Greta däremot vill hemskt gärna få hans mat och han vill ha hennes, är det inte typiskt?


Håll tummarna för att Gabriels värden blir bättre med nya maten! Vi har halverat dosen med kortison men jag tror inte att det kommer att gå att ta bort det helt.

Gabriel gillar torrfodervarianten av maten men han kan tyvärr inte äta bara den för han blir alldeles hård i magen men på kvällen får han lite i alla fall och då blir han äntligen glad igen.

måndag 5 februari 2018

Matte är korkad...

Greta och Gabriel står på diskbänken och försöker tala om att det är dags för mat men matte är visst alldeles för korkad för att fatta för hon släpper inte allt och plockar fram deras fat.


Gabriel blir alldeles svag bara han tänker på all mat han inte får, det finns ju babykattmat i skåpet och han vill ha det.


Greta i sin tur är lite orolig för matte, kan hon verkligen vara så dum?


Greta "Jag skäms faktiskt lite å dina vägnar matte..."


Greta "Maaaaat! Fattar du inte?"


Greta "Du är ju plågsamt långsam matte... Maaat!"


Det är skönt att vara två som inser att matte har det rätt tomt på vinden ändå.


Greta "Det är ju synd om henne..."
Gabriel "Vi ställer oss i hallen och skriker klockan tre inatt istället, då fattar hon nog."



Vår sparvhök är på plats

Det smällde till ordentligt på rutan i vardagsrummet, jag hann inte se vad det var men på rutan fanns en stor blodfläck.  Det händer ...