Gabriel - till minne

Tillägg 2018-06-02

Onsdag den 30:e maj fick min högt älskade lilla Gabriel somna in efter en tids sjukdom.
Nio år tillsammans är alldeles för lite med världens mest fantastiska lilla katt. Ingen kommer någonsin att kunna ta din plats i mitt hjärta, jag hoppas att du vet hur älskad du är och jag önskar mest av allt att du får ha det bra nu.

Om det finns någon rättvisa i världen är du redan tillsammans med Issy och Lucas igen och får ligga i hög, äta en massa Dreamisar och bondkakor och bakelser. Och så finns det en massa tvättkorgar som man kan gömma sig i och ropa så att de andra förstår att man ska bli letad efter och så finns det tvättpåsar med varm tvätt som man kan få åka i och människor som kan sjunga tvättpåsesången och bära omkring på dig när du vill.
Och så plötsligt en dag är jag också där och så får vi vara tillsammans igen.
Jag hoppas.

Tack för all kärlek, alla goa skratt och för att du alltid fanns där när jag behövde dig. Glöm aldrig att mamma älskar dig! 





Presentation

På söndagar heter Gabriel S*Heartwarmers' Lord of Light och han är en cremetabbymaskad balineskille (BAL e 21) född 26 mars 2009. Gabriels uppfödare har en egen sida här.

Gabriel flyttade hem till mig i juli 2009 och var då ungefär 14 veckor gammal, sprallig som få och en riktig knäkatt från första stund. Alla bilderna på den här sidan är från de tre första dagarna hemma hos mig.


Min lilla skrutt lyckade sitta still precis så länge att jag hann ta en bra bild, det tog många försök att få till den där bilden. Sitta still var nämligen inte alls hans grej när han var liten, det finns ju så mycket annat som är roligare att göra.


"Varför dom kallar mig långsnok? Nä jag har ingen aning faktiskt..."


Ungefär en timme efter att han kom hem första dagen, på väg att somna under en filt med mig. Gabriel tycker inte alls om att åka bil och han vill då rakt inte sitta i någon bur och det talade han om hela vägen från Borås till Göteborg. Högt! Och länge. Ifall någon skulle missa det liksom.


När man är en liten skrutt som kan allting så måste man ju kunna hoppa upp på fåtöljen utan att ramla. Optimisten Gabriel ger aldrig upp, om man bara vill så går det har varit hans mantra från första dagen.


Det här är också väldigt typiskt Gabriel, han vill sova nära och älskar att knö ihop sig hos mig. Snällare katt har nog aldrig funnits och trots att han är överallt hela tiden går det inte att bli arg på honom, han är 100% kärlek och glädje.


Han var väldigt högljudd de första veckorna, så högljudd att hans nya syskon blev rädda när han gapade i början och jag undrade ibland om grannarna trodde att jag fått en bebis. Efter några månader blev Gabriel helt tyst istället, eller så viskade han. Jo han gapade förstås nästan hela tiden men det kom inget ljud. När jag skulle vaccinera den då 1:årige Gabriel tänkte jag att oj vad skönt att han inte kan vråla längre i bilen. Trodde jag ja. Jag hann bara nån halvtrappa ner innan Gabriel bevisade att han visst kan gapa när han vill, han bara väljer att viska hemma. I bilen kan han vråla som den värsta så ibland får han heta Gapriel igen.

Liten Gabriel tar i från tårna för han är huuungrig! Hööör ni inte hur han liiider?!

1 kommentar:

Agnes

Jag bloggar så sällan men tycker själv att det är roligt att kika in ibland och titta på bilder från förr.  Jag har tänkt flera gånger i hös...