lördag 4 mars 2017

Att vara tillsammans och hjälpa till!

Gabriel har ju fått en egen  sovplats på en av stolarna i köket så han kan vara nära när jag målar. Lite för nära blev det visst för här har han tittat lite för nära på mina torrpasteller.


Gabriel "Vad då inte får vara med mer? Jag hjälper ju dig matte?! Vi ska ju umgås!"


Gabriel sover hög med min hand, det märks verkligen att han varit ensam på dagen för han är otroligt klängig så fort jag är hemma, vi behöver nog skaffa en kattkompis till honom. 


En morgon när jag skulle till jobbet och egentligen inte hann leka med Gabriel så fick jag mig en tankeställare, han kommer ju att vara ensam hela dagen och det är inte hans eget val.

Jag får helt enkelt gå upp lite tidigare och se till att leka "Vaaar är Gabriel?" även på morgonen trots att jag både ser och hör var han är och har bråttom.

5 minuter har jag garanterat och Gabriel blir överlycklig om jag lägger dem på honom.


En liten rolig passus, jag fick bilden av en kompis och satte upp den i hallen i en ram som redan hängde där, sen satt Gabriel och pratade med bilden och tittade på den flera gånger på kvällen. Han brukar inte bry sig om såna detaljer.


Soffhäng på kvällen, plåsterkatten sitter klistrad mot mig. Så mysigt!


2 kommentarer:

  1. Åh! Hoppas du hittar någon kompis till söta Gabriel snart. Han behöver nog det💗

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja han är väldigt sällskapssjuk nu.

      Radera

Glad påsk önskar småtrollen och jag!

K