Greta och Gabriel står på diskbänken och försöker tala om att det är dags för mat men matte är visst alldeles för korkad för att fatta för hon släpper inte allt och plockar fram deras fat.
Gabriel blir alldeles svag bara han tänker på all mat han inte får, det finns ju babykattmat i skåpet och han vill ha det.
Greta i sin tur är lite orolig för matte, kan hon verkligen vara så dum?
Greta "Jag skäms faktiskt lite å dina vägnar matte..."
Greta "Maaaaat! Fattar du inte?"
Greta "Du är ju plågsamt långsam matte... Maaat!"
Det är skönt att vara två som inser att matte har det rätt tomt på vinden ändå.
Greta "Det är ju synd om henne..."
Gabriel "Vi ställer oss i hallen och skriker klockan tre inatt istället, då fattar hon nog."
